Metros ägare Christen Ager-Hanssen har bestämt att Metro som vi minns den inte längre finns. Du vet den där gratistidningen som folk tog med sig på spårvagnen, tunnelbanan och bussen för att serveras korta nyhetsnotiser om vad som händer i världen. Lite som Omni idag fast i pappersform.
Nu ska tidningen istället bli en debattsida samt köpa in journalistiska texter, så att de, enligt Ager-Hanssen slipper fack och kollektivavtal. Eller som det heter på ren svenska: slippa vettiga löner och arbetsvillkor.
Nu är planen att de som vill få sin åsikt hörd via en debattartikel ska betala Metro 5000 kronor (är du pensionär så betalar du 1000 och är du företag som vill tycka något så ligger priset på 30-50.000 kronor).
Målet med detta är självklart att få hög trafik till debattartiklarna och med det få in ännu mer annonspengar till plattformen. Om det inte redan var en mörk och cynisk plan, så känner jag att det är här som det verkligen kan spåra ur.
Vilken redaktör som helst förstår att artiklar som rör upp känslor är de som folk delar. Det spelar ingen roll hur upp åt väggarna debattören eller krönikörens åsikter är. Trycker man på rätt knappar kommer en viss del människor på sociala medier som tycker att allt var bättre förr att mobilisera sig och dela inlägget som bara den. Det Metro behöver göra är att skapa en riktad Facebook-kampanj för några 1000-lappar med sina mörkaste skrifter, och de kommer se högafflarna slipas och klicken att hopa sig. Med andra ord känns det som Metros nya giv kommer få GPs ledarredaktion att likna en godnattsaga i jämförelse.
Det jag fruktar mest med detta är att till syntes vettiga människor kommer dela inlägget för att visa hur dumt inlägget är och med det kommer ännu fler hitta till sidan, skapa trafik och generera pengar till Ager-Hanssen.
Här vore det ju bäst att inte dela något från kommande Metro-inlägg – vad det än må vara. Men så bra är sällan inte världen. För en åsiktssida som så utstuderat bara vill sprida åsikter för att skapa klick kommer inte att ha några bra åsikter.