Författare: Johan Alexed

Då var rösterna räknade och Sverige får ett maktskifte från en Socialdemokratisk regering till en Moderatledd regering, där vi under kommande veckorna får se hur själva regeringskonstellationen kommer att se ut. Om det blir Moderaterna och Kristdemokraterna själva eller tillsammans med antingen Liberalerna eller Sverigedemokraterna. Eller kanske alla fyra? Vi får se.

Rent politiskt är jag inte direkt orolig för detta maktskifte. Det är nog bra för landet att få lite nya idéer och infallsvinklar på svåra problem. Att den nya regeringen tar över när vi är påväg un i en lågkonjunktur med skenande inflation, höga elpriser och eskalerande brottslighet är kanske inte det mest optimala för dem. Helt plötsligt ska de ställa allt till rätta. Allt det som de själva klagat på de senaste åren. Speciellt när de sett sig själva som lösningen på alla problem. Nu får de med andra ord visa vad de går för.
Men ska man göra något nytt och utmanande kan man lika gärna testa den svarta puckelpisten med en gång. Efter det kommer allt annat kännas som en barnlek. Förhoppningsvis.

Det finns två saker som jag ser som stora orosmoln med den nya regeringen, hur den än kommer att se ut.

Klimatet

Att Moderaternas svar på alla miljö- och klimatfrågor under valrörelsen varit ”mer kärnkraft” säger ganska tydligt hur lite de egentligen bryr sig om ämnet. Där man i första hand vill sänka bensinskatten för alla och slopa reduktionsplikten, för att bilkramande borgare ska få det lite bättre i plånboken samtidigt som klimatet slängs under bussen. (Personligen tycker jag att folk i glesbyggd ska få kraftigt subventionerade priser på bensin, medan vi gott kan höja i storstadsregionerna).

Igenom att samarbeta med Sverigedemokraterna, som nedprioriterat klimatet till något helt obefintligt, kommer vi inte att nå några av de ambitiösa klimatmål den tidiga regeringen haft. Om vi ens når de mål EU satt upp?

Här tror jag att Sverige kommer gå baklänges kommande fyra åren. Att vår ledande roll som ett klimatsmart land kan ta oss inte bara fyra utan kanske fyrtio år bak i tiden med dessa klimatförnekare vid rodret.
Jag har gärna fel. Jag hade önskat att de redan under hösten gjorde det ännu enklare för folk att producera egen el med solceller på sina hus och företag, för att skynda på den gröna omställningen. Eller hur överklagningsprocesserna för havsbaserad vindkraft kortas ner så vi kan bygga ut den delen samtidigt som vi bygger nya kärnkraftsreaktorer som kan stå klara… 2035. Eller varför inte jobba för att avveckla hittepåt om att kunna klimatkompensera? Utan istället se till att ett utsläpp här måste räknas till ett faktiskt utsläpp och inte köpas fri med att plantera ett träd i Ecuador. Det hade varit järv klimatpolitik.

Men det lär inte hända. Både Moderaterna och Kristdemokraterna ser kortsiktigt på dessa problem och vill vinna enkla röster med att ge folk mer i plånboken i dag, samtidigt som klimatet blir lidande i morgon.
Jag är rent utsagt orolig att det inte kommer bli bra för kommande generationer på grund av det som händer under de kommande fyra åren.

Retoriken

Med Sverigedemokraterna i finrummet så kommer hatet att frodas. Foliehattar, nazister, rasister och klimatförnekare samt populister med enkla lösningar på svåra problem kommer inte göra landet bättre.

Den retorik Sverigedemokraterna för kommer att vara skadlig på mycket lång sikt. När det blir okej för dem att slänga sig med rasistiska uttryck, att kranka ner på alla invandrare, homosexuella, folk med ”fel” religion etc. Sakta men säkert kommer vi se en åsiktsförskjutning i landet där uttalanden vissa endast har kring köksbordet hemma sprider sig ut på gatan. Där blir den istället direkt mot grupper som dessa personer ser som annorlunda eller fel. Xenofobin kommer att frodas och anständigheten dö.
Den har redan börjat. När SD-profiler öppet tycker att journalister är landets fiender, eller när partiledare ställs under direkta dödshot. Det är inte det klimatet vi behöver i landet. Där ”åsiktsförädare” ska skrämmas till tystnad eller rent fysiskt tystas. För gott.

Kommer Kristersson stämma i bäcken och slå näven i bordet inför det faktum att hans regeringsunderlag sprider en hatisk och falsk retorik? Troligen inte. Han är nog mest glad över att ha makten, som han så desperat jagat. Vad är då lite hårda ord och hög svansföring? För mig är det lite i stil med att om du leker med ett lejon kommer du tillslut hamna i dess mage. Frågan är nog inte om, utan när det händer. Då kommer det vara många som får problem. SD är ju samma typ av människor som skrek högst under gladiatorspelen i romarriket. De nöjer sig inte förrän de ser blod. Det gällde för 2000 år sedan och det gäller fortfarande. Så fruktansvärt mycket har vi inte utvecklats mentalt som människor, tyvärr.

Dessa fyra år kommer polarisera landet ännu mer. Där åsikter och folk ställs mot varandra i ännu högre utsträckning än idag. Med ett såpass starkt SD som vi har nu, behövs en ännu starkare motpart i form av en statsminister som kan tämja dessa krafter. Den styrka har inte flosklernas mästare Ulf Kristersson tyvärr. Vilket gör mig uppriktigt orolig.

September betyder ny iPhone. Det är numera en lika säker tradition som kräftpremiär eller midsommarafton. Någon gång under September presenterar Apple årets upplaga av sina mobiler.

Jag var inte superimponerad i fjol av modellerna som presenterades och jag är tyvärr inte direkt imponerad i år heller. I alla fall inte när det kommer till den vanliga icke-promodellerna av iPhone.

Här har de återgått till iPhone och iPhone Plus. Borta är iPhone mini som lanserades med iPhone 12. Istället skalar de upp modellen till samma storlek som iPhone Pro Max (6,7″). Bra där. Det är inte bara proffs som ska ha stora mobiler, speciellt inte när Max-modellen lätt blir orimligt dyr om man bara vill komma åt skärmen som jag vill.
-Jag hoppas detta blir standard i fortsättningen över hela Apples produktkatalog. Att en mindre kraftfull iPad än just iPad Pro kan bli större samt att MacBook Air får en 15″ storebror. Men det är ett annat inlägg känner jag.

Med samma design, näst intill samma processor (5 kärnor grafik istället för 4) samt en uppdaterad kamera så ger Apple oss precis lagom mycket – eller lite – för att på gränsen rättfärdiga en uppdatering. Ska du köpa en ny mobil i år får du en bra och kraftfull sådan. Vill du ha det senaste kommer steget från fjolårets eller året innan inte vara superstort. Du kommer betala drygt 2000 kronor mer för nästan samma mobil på grund av valutakursen, så det är ingen vidare bra deal att uppgradera i år om du inte måste.

Samma gällde tyvärr också Apple Watch.
Redan i fjol var de tekniska nyheterna i klockan väldigt små. Större skärm, absolut. Samt sensor för syrenivån i blodet (Covid-tidsåldern) Men förutom det känns det som både klockan och den vanliga mobilen utvecklats så mycket som de kan.
Nyheten i år var möjligheterna att känna av temperaturförändringar i kroppen när du har ägglossning, samt att klockan (och mobilen) kan känna av en bilkrasch. Ja, det var typ det. Resten var optimeringar i mjukvaran, som att stänga av funktioner för längre batteritid. Annars var batteriet samma.

Personligen har jag en Apple Watch 4. Den funkar grymt för det jag har den tid – kollar notiser, samt träning. Det enda jag saknar är att skärmen alltid är på. Något som kom med Apple Watch 6, så tekniskt skulle jag kunna köpa en sådan, eller en 7:a på utförsäljning nu när de nya modellerna kommer. Men det finns inget i den nya modellen som direkt tilltalar mig.

Det är lite här som jag tycker Apples stora problem är just nu. De har tagit tekniken så långt att det i sig inte finns en anledning att uppgradera deras produkter förutom när de går sönder eller operativsystemet inte längre stödjer dem. Det finns liksom inget nytt att leverera.
Med det sagt så betyder det inte att Apple börjar bli ointressanta. Det de gör, det gör de bra. Men utvecklingen mellan uppgraderingarna är så små år för år att det inte ens är värt att sitta igenom deras presentationer.
Vi räknar med lite bättre prestanda, lite bättre batteri och lite bättre kamera inför varje ny lansering. Resten är mjukvara som vi ändå får via nya WatchOS eller iOS. (Och ska vi vara ärliga så har batteriet på Apple Watch inte rört sig en meter sedan starten och dess 18 timmar).

Jag kan inte låta bli att tycka att Apple borde smeta ut sina produkter över 24 månader istället för 12. Månad 1 för iPhone, månad 8 för Apple Watch och månad 16 för iPhone Pro och sedan ny iPhone igen månad 24 osv. Det gör förhoppningsvis att teknikutvecklingen under dessa månader gör produkterna mer intressanta när de väl kommer, samt att de har släpp lite mer regelbundet. Däremellan kommer ju nya Mac-datorer samt iPads och hörlurar.

Det som gav lite wow-fakor i går var dock Apple Watch Ultra, som är deras extrema version av klockan för atleter. För 11.000 kronor kan jag väl inte påstår att jag är målgruppen för klockan. Som sagt, notiser och stegräknare skulle jag kunna ha en Apple Watch SE för.
Men jag var imponerad av design och tekniken som fanns i klockan. Att det kändes som de verkligen tänkt på allt som en person som är under vattnet eller långt bortom mobiltäckning behöver. Så det kommer vara en cool produkt för just extremsportutförare (och män med ålderskris). Men med det blir det också väldigt nischat som produkt.

Uppdateringen av iPhone Pro kändes spännande och visade lite vad vi kan förvänta oss i nästa års modell av den vanliga iPhone.
Främst att de satt in en kamera med 48 megapixlar, vilket gör att jag som hobbyfotograf inte kunde bli annat än lite kissig i den.
Sedan tyckte jag att Dynamic Island var lysande. Här har Apple helt enkelt utvecklat området för kameran på skärmen så den formas efter aktivitet så som musikuppspelning, identifiering samt notiser. Allt flyter in och ut från området och det ser sjukt snyggt ut. Här har Apple verkligen utvecklat och tagit en död yta av skärmen och gjort det till något helt nytt. Sedan kan jag även kasta in att skärmen alltid är på som en av funktionerna jag uppskattade med den nya mobilen.

Då jag själv har en iPhone 12 Pro Max, ser jag dock ingen anledning att uppgradera min mobil i år. Visst, kameran är absolut något som lockar, men jag fotar mest med min Olympus-kamera. Annars är prestandan på min mobil lite för bra för att ens tänka på att uppgradera. En av de främsta anledningarna till att hålla ut minst ett år till är dock ryktet (så ta det med en nypa salt) att Apple ÄNTLIGEN kommer att lämna Lightning för USB-C nästa år även på iPhone. Det gör att jag inte är sugen på att uppdatera i år för att ha en mobil som i flera år kräver en annan sladd för laddning. Då kan jag ha USB-C för mobilen, iPad, kamera och dator. Inte för att sladdar är tungt att bära, men det är sjukt smidigt att inte fundera på om man verkligen tagit med sig rätt kabel för rätt tillfälle.

Årets iPhone-event visade än en gång att det inte händer så ofantligt mycket i hårdvaran för mobiler längre. Från att göra stora tekniska steg år för år de första tio åren så skulle jag säga att från iPhone 11 och framåt är utveckligen mycket mindre. Mobilerna har blivit såpass mogna numera att det inte är ett eller två-års cykler för att uppgradera som många körde med i början – inklusive mig själv. Nu är det mer tre, fyra ja kanske fem år. När man väl uppgraderar får man en sjukt bra mobil, absolut. Men jag tror personligen inte att uppgraderingarna är värda att göras varje år över hela uppsättningen. Utan Apple borde istället göra mer som med iPad och deras datorer där de uppdaterar löpande fast någon av modellerna åt gången, så cykeln blir cirka 24 månader för varje produkt. På det viset har de alltid en relativt ny produkt ute, men också en mer utvecklad produkt.